Ormhäxan

I en svart tjärn vid furors rot.
Hon stod tjärad och täckt av sot.
En giftig sugga, en ettrig mara.
Den vackraste skugga ur jordens djup.
Ormarna knyckte och ormarna grep.
Slingrande ur hennes sköte.
Som hornkronor, som spindelns ben.
Som nattens slingor ur jordens djup, hon skrek.
Hon ristade mitt kött, hon drack mitt blod.
En stekande klinga i hjärtats kött.
Jag blivit offrad till henne, denne.
Giftige mask som gör allt dött.
Ett svek oväntat nu fällde mig.
Jag föll sargad och livlös.
Allt var dött utom en gnista blott.
I själen dit uranden livet satt.
Ormarna knyckte och ormarna grep.
Slingrande ur hennes sköte.
Som hornkronor, som spindelns ben.
Som nattens slingor ur jordens djup, hon skrek.
Mitt blod ner i tjärnen rann, den svartare än svart da blev…
Mitt blod ner i tjärnen rann, den svartare än svart da blev…
I en svart tjärn vid furors rot.
Hon stod tjärad och täckt av sot.
En giftig sugga, en ettrig mara.
Den vackraste skugga ur jordens djup.
Ormarna knyckte och ormarna grep.
Slingrande ur hennes sköte.
Som hornkronor, som spindelns ben.
Som nattens slingor ur jordens djup, hon skrek.
Mitt blod ner i tjärnen rann, den svartare än svart da blev…
The Serpent Witch
In a black bog by spruce roots
She stood covered in tar and soot
A poisonous sow, an unrelenting nightmare
The most beatiful shadow from the depths of the earth
The snakes strike and the snakes grip
Slithering from her head
Like a crown of horns, like spider’s legs
Like the night arisen from the depths of the earth she screamed
She etched my flesh, she drank my blood
A searing blade in the heart’s flesh
I was sacrificed to her, this one
Poisonous worm that kills all
A sudden betrayal brought me down
I fell gnarled and lifeless
Everything dead except a small spark
In the soul where the ancient spirit planted life
My blood flowed into the bogs
it turned blacker than black