Din lugna röst

Jag skrev ett kärleksbrev till dig
Som aldrig skickades
Som blev kvar hos mig
Det var årets första dag i Paris
Och det var så hopplöst typiskt
På nåt vis
Aldrig litat på ruset i min kropp
Har ett hål i lungan
Som läcker luft och hopp
Vi sträckte oss emot varann
Från varsin ensamhet
Från varsitt land
Din lugna röst
Jag hör den i mig
Jag hör den i mig
Din lugna röst
Jag hör den i mig
Jag hör den i mig
Ikväll
När jag kom hem
Var du nån annanstans
Jag var en idiot
Som slarvar bort sin bästa chans
Och den vägg jag murat föll ihop
Varje dag och vaknatt
Var ett ljudlöst rop
Jag bad om din lugna röst
För jag hör den i mig
Jag hör den i mig
Din lugna röst
Jag hör den i mig
Jag hör den i mig
Ikväll
Vi går sakta genom stan vi två
Luften fylls av fåglar när klockan slår
Fem i Engelbrekts kyrka och gatorna fylls
En servitör lägger dukar över borden
Han tänder i fönstret
Det är din röst jag hör
Vi sträckte oss emot varann
Från varsin ensamhet
Och nådde fram
Din lugna röst…