Axis mundi

Ett manér, aldrig mer, det känns så fel
Axis mundi blev min lott, vi kan aldrig lämna bort
Med skuld, skam och lidande i min symfoni
Ett liv av möjlighet som vi stuckit kniven i
Som en nål med bläck som alltid stannar kvar
Står det på min arm så vi glömmer aldrig av igen
Nä, vi glömmer aldrig av igen
Inget kvar att vinna mer, ser den sista porten ut
Står på pallen, tittar ner men ser vår fam på två, tre
Vårt fall och vår uppgång var alltid samma sak
En sista soluppgång, låt oss stanna kvar
Sörjer du oss, är det blommorna du tänker på
Börjar du på nytt har du följt våra råd
Då kan ingen påstå att vi inte satt spår
Ser varelser utan namn tar en fackla
Studera oss, lär dig nåt (dude)
Innan vi blir till ett minne blott — Avalon
På samma gång — Allting
Det enda vi har kvar att ge bort — Rockit
Axis mundi, jag låter det skölja bort den jag en gång var
Axis mundi, där sanningen föder oss, föds igen
Ingen kung, ingen lag
Glitter på mitt barndomshav
Meningslöst men värdefullt
Så länge som vi lever kvar
Aldrig mera fast i tankens fängelse
Ena ögat stängt, det andra ser Det
Kalla ord kommer aldrig svalka oss
Ett pärlemorlager som vi skalar bort
Ett med allt, heligt samband
Fången och fri, i axis mundi
Det är som jag inte vill gå
Men vattnet det stiger, blöter mitt hår
När jag ser hur allting blir
Axis Mundi
Axis mundi, jag låter det skölja bort den jag en gång var
Axis mundi, där sanningen föder oss, föds igen
Det är som jag inte vill gå
Men vattnet det stiger, blöter mitt hår