Daudr

På stormande vatten med brutna segel
Far vår trogna drake mot sitt eviga slut
En döendes stämma
Ett svagt blekt skimmer
Ruvar stilla på vågorna
Bådar om vår död
…daudr
Ett dis av silver kring vårt skepp
Ett dödens tecken… dess andedräkt
Ser Draugen bland vågorna
Hans sorgefyllda kval
Att alltid i stormen segla
I sin ensliga grav
…daudr
Kölden gnager i märgen
Bedövar kropp och sinne
Stiger stilla från världen
Från mitt köttsliga skrov
I klorna på korpen blickar jag ned
Lämnar allt hän, för att aldrig se mer
På svarta vingar buren…
Mot Asgård det bär
Till de stupades sal
Och Odens här…