Tal av Hjärter Dam

«De djvlar, som frndrat mig
Ska jag fare alltid hmnas
Vems de det n mnas»
Sjng hennes vackra rst.
«De bugar sig fare myten
Och vnder kappan efter vinden.
Och de kysser mig p kinden
Och jag spyr p deras trst.
De lgger sig och vilar tryggt
Och barnsligt vid mitt brst.
Och nare de ftt sin gldje gare de ut.
Fare de fare allt ett s***,
Och deras sorger tidvis domnar.
Det blir vare och det blir sommar
Men hare vilar en frbannelse av hst.
De ler t allt och inget
Och ger fan I besvren,
Och de skrattar t misren
Fare den har de sett frut.
Och den krlek som jag ger
are blott en del av den jag saknar
Varje morgon nare jag vaknar,
Var sekund och var minut.
Har ngon nnsin sagt till mig
Hur krleken ser ut?
Eller varfare den kan lmna snna hl?
Den sticker som en nl,
Och frvandlar mina nerver
Till stoft och sot och skrvor,
Och frvandlar varje amorpil till krut.
De sover gott om natten
Nare de klarat sina lxor.
Sjlv sover jag med hxor
Som ingen bjudit hit.
Ingen tycks frst det sare
Som svider I mitt hjrta.
Fare deras sare av smrta
Kan man badda ltt med sprit.
Men de djvlar som frndrat mig
De ddar bit fare bit.
Och gldjen har frsvunnit liksom jag.
Men jag hittar den en dag
Och jag are envis kan man tycka,
Men jag skall finna all min lycka,
Om s Dden ska bli den som tar mig dit! "