Sordin

Vaknar upp mitt i nåt slags liv
En till dag när allt står still
Ingen vet alls hur jag har det
Livet är konstigt nu
Hösten tar aldrig slut
Vädret är int som förut
Hur har jag hållt mig vid liv så här länge
Sordin över Gullmarsplan
Jag måst fara iväg igen
Den ständiga upprepningen
Jag är i mitt nya hem
Här är jag i nya händer
Nån hänger där på min vägg
Men det är nog ingen jag känner
Min bordsgranne vem är hon
De säger hon bott här hela tiden
Mitt minne förändras jämt
Och jag ser framför mig sämre tider
Du känner av vad jag genomlider
Ingen vet alls hur jag har det
Livet är konstigt nu
Minns inget av det som hände
Ska nog int fråga idag
Hur har jag hållt mig vid liv så här länge
Jag tror jag kan dö nu
Jag stannar här i min säng
Snart hittar dom mig igen
En ensam promenad
På den stigen
Som är osynlig
För alla andra liven
Där finns inte ens ett djur
Där finns bara jag
Det är ingen mardröm
När jag vaknar är jag
Fortfarande där
Fortfarande kvar
Ingen vet alls hur jag har det
Livet är konstigt nu
Prästen var här på besök
Ingen annan vågar sig hit
Hur har jag hållt mig vid liv så här länge
Du har bättre koll än jag
När själen flyger ut
Vakar du i min sal