Magasingatan

Och jag gick ner mig påklubben påMagasinsgatan
Där jag drog mig själv för dig i smutsen och folk log åt mig bakom ryggen
«Titta påden där clownen, han är alltid sådär»
Och du — såvacker att Sinatra skulle ha fallit vid dina fötter
Jag tänker aldrig pådig
Bara ikväll
Hör av dig nån gång
Vet du inte
Ett sprucket hjärta är ett sorgligt sätt att starta nånting nytt
Såmånga platser lever inte mer
Nu går jag bara förbi där jag försökte fådig att le
Jag tänker aldrig pådig
Bara ikväll
Och allt vi uppfann, dom gör allt det där igen
Men ingen är riktigt ärlig, ärlig är man i gryningen
Som den där studentfesten hos miljonärsonen med trumpeten
Han såg såpaff ut när han blåste och ingen jublade
Jag tänker aldrig pådet
Bara ikväll
Och jag såg upp,
Jag såg skyn bli röd, bli blå
Jag hörde nån ropa ditt namn
Eller var det inbillning?
Och jag undrar vad du tycker om mig nu
Har du förändrats?
Jag dricker ur vad som helst nu
Och alla har nåt att bekänna
Och alla vill att jag ska lyssna
Men inget här är heligt mer, inte som när
jag försökte fådig att le
Jag tänker aldrig pådig
Det är bara ikväll…
Och alla nätterna påÅvägen
vi höll oss kvar till gryningen
Jag har aldrig skrattat sålänge…
Och jag önksar att jag inte blev kär i dig
Och jag önskar att jag blev MER kär i dig
Det enda som gick därifrån den natten
var telefonledningar och tågrälser
Och jag väntar pågryningen
Jag väntar pågryningen
Jag väntar pågryningen
Ja, jag väntar pågryningen
Jag väntar pågryningen
Ännu en…