Kampens Väg

Öde låg landet — landet av stenar
Landet av granar — av renlav och häll
Och jorden gav liv åt maskar och örnar
Lemlar och vargar bland snöklädda fjäll
Men så en morgon steg dina fötter
Stora och tunga på otrampad mark
Och landet det grep dig med hungriga armar
Och kämpande mot dig på liv och på död
Men människans styrka den skulle segra
Fast klipphällen färgades röd
Men friheten dränktes i piskornas välde
Privategendomen tog dig till slav
Och jorden drack blod och jorden drack tårar
Och tistlarna växte på trälarnas grav
Men så en morgon höjdes ditt stridsrop
Klasskampen föddes med yxa och påk
Och hövdingens kämpar — dom svingade svärden
Och kämpade mot dig på liv och på död
Men människans styrka den skulle segra
Fast boplatsen färgades röd
I pesthärjat land du dikade kärren
Och marken gav gröda till tack för din svett
Men jorden beslagtogs och snart fick du plöja
Blott för att göda en rikemansätt
Men så en morgon stod du vid stugorna
Redo att kämpa för åkrar och bröd
Och godsherrens knektar — dom höjde gevären
Och kämpade mot dig på liv och på död
Men människans styrka den skulle segra
Fast byvägen färgades röd
En dag sa baronen: Gå från min åker
Ditt arbete gör mej ej tillräckligt rik
Och hungrig och frusen kom du till staden
Där du fick jobb uppå närmsta fabrik
Men så en morgon slocknade eldarna
Nävarna höjdes och du gick i strejk
Och borgarnas knektar med piskor och sablar
Dom kämpade mot dig på liv och på död
Men människans styrka den skulle segra
Och fanan den färgades röd
O, du som har burit mitt frö genom natten
Var det blott för att få se mig ge opp
Jag svär vid ditt namn att det var ej förgäves
Du bar dessa plågor och bar detta hopp
Ty kanske i morgon står vi som bröder
När arbetarklassen gör revolution
Må borgarnas härar marschera emot oss
Och kämpa emot oss på liv och på död
Ty människans styrka ska än en gång segra
Fast gatstenen ska färgas röd