Jag kommer klara mej

Vi bda saknade krlek
Vi var ensamma i ngonting nytt
Med ett frflutet frn vilket vi bda hade ftt flytt
Jag hade sytt igen dom sr
Med tidens trd och nl
Tog det dag fr dag satt inte upp n ml
Jag hade frdats med vinden som visat vgen fr ret
Jag tog mej ver dom hindrar vars fingrar strk mej i hret
Som var s nr
S nra att dra mej innot mot vggen
Var d jag fortsatte kmpa
Och tog mej ut genom regnet
Och stod dr ensam
Lngt ifrn en famn som kunde ge mej den nrhet
Som bara krleken kan
Men jag han inte lngt frns jag sg dina gon
Som var s oskyldigt vackra och satt mitt inre i lgor
Och frgor stllde mitt hjrta
Jag ville verkligen veta
Vad kan en nglalik skapelse varelse kunna heta
Du leta krlek i nn
Vet jag gjorde det samma
Det var drfr vi ensamma kunde dras till varandra
Ref.
Vi hade ntt fint du och jag
Men du
Jag vet att jag klarar mej
Att ta mej genom den hr vgen
Fr nu
Det knns som om all min lngtan runnit ut
Har brunnit ut
Tagit slut
Allt vi sg var s vackert
Och allting runt oss var frtrollad av lycka
Begravde sorger i krlek
Bland all den gldje vi smyckat
Med all den vrme
Som vrmde oss nr vintern stod dr vid trskeln
Omtnksamheten i rsten
Frlskelsen fanns i brsten
Som hstens frger komplitera vi den andre
Hade samma syn p saker
Du va kvinnan jag var mannen
Fr den krlek var vr krlek fast n tiden var knapp
Jag hade knt dej nn mnad nr allting annat kom kapp
Och som ett rapp av en piska viska framtiden i rat
Sa vr tid var nstan ver det fanns ingenting att gra
S jag sg p dej
Och du sg p mej
Jag tog din hand och sa gumman
Det kommer ordna sej
Men bda visste att s inte var fallet
Och s en dag stod vi dr tysta
Hll om varandra i hallen
Och alla minnen vem vet
Vi kanske skulle ha blundat
Och aldrig tagit kontakt men d fr evigt ftt undra
Hur det skulle va att lska dej.
Ref.
Stick. 2x
Var r vr sng som jag nynnar p
Vart finns dom minnen som jag tnker p
I den vardag dr du inte finns lngre
Var r dom dofter som jag luktar p
Var r dom knslor som berr mej s
I de liv jag lever utan nn nra