Romantiken

Jag saknar städerna ibland
De som gömmer en i ljus
Och som har nåt värt att dölja
Jag saknar gatorna ibland
Som vaktar mörkret mitt på dan
Och där vi alla är förlåtna
Livet växer och tar över oss
Tids nog glömmer vi det där
Som var liv och som var död för oss
Drömmarna
Och varför just vi två möttes här
Jag är fast i mitt
Som du är fast i ditt
Vi försöker krånglar oss ur greppen
Jag är mera jag du är mera du
Men jag undrar ibland hur man lever nu
På lägre volt på lägre spänning
Livet krymper gör sig vant i oss
Och sakta glider vi isär
Låt gamla drömmar dö och dröm igen
Dröm med mig
Jag vet varför vi två möttes här