Jag Föddes Ur Havet

Jag föddes ur havet
vid vindarnas lek
och väcktes i vågornas dans
och spolades upp
på den grönskande strand
och visste med ens att jag fanns.
Jag kände mig hungrig,
då åt jag mig mätt
av frukter som föll i min hand.
Men oron blev stor
för kommande da’r,
som levande känner ibland.
Nu lyssnar jag tryggt
till de lugnande slag
som endast mitt hjärta kan ge.
Jag räknar ej längre
de tider som flyr,
jag fruktar ej vad som ska ske.
Innesluten i jordens famn
ska Du alltid vara!
Vem Du är
och vad Du är
behöver ingen förklara.
Tiden går
och den står still.
Allting finns
Och hör Dig till!
Innesluten i jordens famn
ska Du alltid vara!
I was born out of the sea
by the play of the winds
and was woken in the dance of the waves
and wash washed up
on the verdant shore
and I knew at once that I existed.
I felt hunger
and I ate (until I was not hungry)
of the fruits that fell into my hand.
But the worry became big
for future days,
like the living feels sometimes.
Now I listen safe
to the calm beats
that only my heart can give.
I don’t count anymore,
the times that flees,
I fear not what will happen.
Enclosed in the earth’s embrace
shall You always be!
Who you are
and what you are
nobody need to explain.
Time goes
and time stand still.
Everything exists
And belongs to you
Enclosed in the earth’s embrace
shall you always be.