Soloviolin

Jag söker hennes blick
Och hon söker min
Vi byter några ord
Som inte lovar någonting
Och staden är en djungel
Som vi måste ta oss ur
Vi finner dolda stigar
Utan att veta hur
Och i natten går en spårvagn
För alla de som vet
Att det här är bara början
Av en oupptäckt evighet
Och vi färdas genom mörkret
Som ett skepp på okänt hav
Där lyktor blir till fyrar
Som leder oss dit vi ska
Och hon tar mig till sitt rum
Som hon målat helt i indigo
Och visar mig det heliga
Som hon gömmer i sitt skrin
Och hon faller ner på knä
Och söker på sin radio
Tills rummet fylls av tonerna
Från en soloviolin
Och nu börjar allt förändras
Som om tiden drogs tillbaks
Hennes rum är inte längre
Fyra väggar, golv och tak
Och jag blickar över nejder
Som jag glömt för länge sen
Där allting andas stillhet
Som om jag äntligen hittat hem
När hon tar mig till sitt rum
Som hon målat helt i indigo
Och visar mig det heliga
Som hon gömmer i sitt skrin
När hon faller ner på knä
Och söker på sin radio
Tills rummet fylls av tonerna
Från en soloviolin
Hon tar mig till sitt rum
Som hon målat helt i indigo
Och visar mig det heliga
Som hon gömmer i sitt skrin
Och hon faller ner på knä
Och söker på sin radio
Tills rummet fylls av tonerna
Från en soloviolin